8 - Ett ögonblick

(Kul att jag nyss spenderade hela 15 minuter till att skriva ett inlägg...bara för att märka att det inte sparades...så här kommer det igen)

...hmm.... detta blir en utmaning...
de flesta bloggar jag har läst har skrivit om ett minne, det tycker inte jag att ögonblick står för....det är mer...jamen just ett speciellt ögonblick då man kände nåt speciellt eller så....men efter att ha suttit här i en halvtimme och inte kommit på vad jag ska skriva...måste jag väl skriva ett minne då...

Okej, det här är ett par år sedan...rättare sagt många år sedan :) För att ge lite bakgrund ska jag berätta att min bror var inlagd på Barn 3 i Umeå i två månader och under den tiden fick vi bo i en lägenhet Öst på stan, just nedanför svingen. Det var en jättefin lägenhet och vi trivdes jättebra. En dag när jag var ute och lekte på gården så kom det fram en flicka som ville leka, hon bodde mittemot oss där på gården. Hon har ljusbrunt, lockigt hår, hade glasögon och var väldigt skelögd, det är i princip allt jag minns från henne. 

På dagarna brukade vi leka, spela spel, cykla, fika och göra allt sånt som småflickor gör :) en dag när vi var hemma hos henne så såg jag att de hade tagit kort med skolan för de där gratiskartorna låg framme på köksbordet. Jag frågade om jag kunde få ett kort på henne som jag kunde behålla, och hon tog fram en sax och klippte loss ett jättefint kort till mig! Jag såg även att det fanns kort på hennes bror. Han var suuupersöt så jag frågade om jag kunde få ett kort på han oxå, hon sa att han va jättedum men...jag fick ett ändå :) Tyvärr tog vår vistelse slut och vi skiljdes åt utan någon som helst möjlighet till kontakt med varandra!
Jag har kvar dessa kort än idag, de finns välbevarade hemma i ett kassaskrin där de ligger i tryggt förvar! Varje gång vi har varit i Umeå har vi åkt förbi för att bara kika och hålla minnet friskt, det var riktigt underbara 2 månader (för mig och mamma iallafall)!

För den som inte vet resten av historien kanske säger, Awww, va tråkigt att ni var tvungna att skiljas - ja de vare! MEN......ha ha, den som skrattar bäst skrattar sist.... världen är allt bra liten ändå.....
Hösten -08 börjar jag Östra Gymnasiet i Umeå, Friskvård, jag märker dock inte förrän en bra bit in på vårterminen att det finns en tjej i min klass som heter Josefina, det är något som jag känner igen hos henne....nån jag har träffat? knappast! jag har aldrig varit i umeå och umgåtts med människor härifrån! Det var en sak som uppfriskade mitt minne, hon var skelögd! AHAAA säger du nu - precis vad jag tänkte!! DE ÄR JU HOON!!!
Och de vare! Efter att jag frågade henne så fick jag veta att hon hade bott där när hon var liten och hon mindes mig också :)  Det är riktigt kul när man märker hur liten världen är :)  det gillar vi i såna här situationer!!!

det var allt för idag (inatt)  stay cool, in school! peaceout♥


Kommentarer
Postat av: vanja

sv; blir ju svårt att få den att fungera tills dess eftersom den är död liksom och jag har bytt telefon, så det är lugnt jag kan ju använda mig av den :)



okej najss

2010-12-09 @ 08:47:42
URL: http://helllberg.blogg.se/
Postat av: vanja

Din mamma är så blåst att hon blev avskedad från M&M-fabriken eftersom hon kastade bort alla W:s. HAHAHAHAHAHA SÅ JÄVLA BRA!!!!!!

2010-12-09 @ 14:58:09
URL: http://helllberg.blogg.se/
Blogg listad på Bloggtoppen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0