fannyelviira -livelife.

as our lifes change, come whatever, we will still be friends forever ♥
Various Artists – Graduation (Friends Forever)

den här låten har varit vår symbol sen dag 1 och idag känner jag verkligen att den står för precis det vi sa. Oavsett hinder så ska vi klara av det tillsammans. 
Den här senaste veckan har varit hell rätt ut sagt, men nu känner jag att det börjar ljusna. 

---

Idag va jag nog med om kanske de äckligaste någonsin....näee inte typ bajs...
Jag somnade nån gång vid halv 3 typ....och vaknade av att mamma ringde typ halv 7 eller nåt sånt...
Min mage kurrade och levde om så jag skulle höra med Saga om vi kunde dra å handla, men hon skulle plugga....så jag drog hem Tarzan istället och bestämde mig för att sitta hemma. Typ kvart över 8 - halv 9 blir jag så hungrig så jag bestämmer mig för att gå till statoil och köpa nåt ätbart....
När jag kommer in så ser jag chips -mums.  Så jag tar tag i en påse och går vidare till gräddfilen....då känner jag hur det börjar skaka i benen och snurra i huvet....så jag står där ett tag för att andas in. 
Sen blir jag så illamående och de kändes som att jag skulle spy när som helst...så jag gick bort med chipsen och ställde tillbaka gräddfilen... jag kände hur jag började kallsvettas och ville bara ut så fort som möjligt...
Min mage vände sig ut och in så jag greppade en mjölk, en cola och två billys och vinglade fram till disken där ja gatt luta mig för att inte falla ihop. Jag hör knappt vad hon i kassan säger men jag säger ja och drar kortet....jag har ingen aning om vad det kostade....det var alldeles suddigt för ögonen. 
Jag har knappt styrkan att säga något utan jag vänder mig bara om och går ut,  mina ben viker sig så jag sätter mig ner på marken för att vila.....mina händer skakar som bara den så jag tänkte att mitt blodsocker kanske var lågt.  Efter typ 100 försök att öppna korken på Cola flaskan lyckas jag tillslut öppna den och häller i mig så mycket jag bara kan.....tydligen så hjälpte det för efter en stund kliver jag upp och det kändes mycket bättre. 
När jag kom hem så smällde jag i mig dom båda billys pizzorna och Colan är redan nere på halv....dock mår jag mycket bättre nu så :)  det var nog bara någon form av svältchock eftersom jag inte har ätit nåt mer än 4 mackor sen i torsdags,  (förutom Kina-buffé på sönda då).

nog om detta...tänkte börja skriva lite mer här eftersom det är kul att ventilera ibland!  hö hö
såå jag börjar väl helt enkelt med att lägga upp en sån här, så jag faktiskt har nåt att skriva om....den förra bildgrejen va så tråkig...

Dag 1: Självporträtt


Midsommar 22 juni 2001, 9 år, 4 månader, 29 dagar gammal. 
Våra årliga midsommar fester var bland det bästa på hela året...mycket mycket bättre än att fylla år, och vissa gånger rätt bra kandidat att tampas med julafton....tråkig nog tog dom slut pga pesonliga skäl men.., det är härliga minnen. 
BTW här ser man min riktiga hårfärg, för den som undrat (:   den som även trodde att dödsblicken var framtvingad kan här se att den är medfödd ;p
I bakgrunden kan man se vårt hus (gult och fint), en bit av hunngårn, Nathalie K, Laura, Pernilla och en bit av Krille och Ingela.  Trevligt minne med många skratt och tokigheter :)